Ingen förväntar sig att kunna bli läkare genom att lyssna på ett par inspelade seminarier, man blir inte fotbollsproffs utan åratal av hård träning. På samma sätt är det med mental träning och självförbättring. Vi vill gärna få enkla lösningar serverade till oss och tro att vi genom att läsa en bok eller göra några enkla övningar ska kunna göra stora förändringar  våra liv.  Men faktum är att man visst efter att läst en bok eller gått på ett seminarium lätt kan känna sig väldigt upprymd och motiverad att ändra på sig och bättra gamla vanor men om man inte förstår att det är en lång process att ändra gamla tankebanor och bygga upp nya kommer man snabbt falla tillbaka i gamla (dåliga) vanor. Det kan därför vara bra för den som vill börja jobba med självförbättring att som ett allra första steg utarbeta en metod för att sätta realistiska förväntningar för sitt arbete, fundera på hur man ska mäta sin framgång och sedan föra en journal över arbetet.

Oavsett om det handlar om att förbättra ett dåligt självförtroende, sluta med dåliga vanor som rökning eller alkohol eller börja med nya positiva saker som träning eller nya studier hjälper det förträffligt om man redan innan man tar sina första steg har struktur och delmål för sitt arbete. Det tar självförbättring från att vara något diffust och flummigt till något mätbart och tydligt. Detta hjälper en också att lättare hantera ett misslyckande på ett konstruktivt sätt. För många blir annars det första misslyckandet slutet på försöket till ändring då man har en allt eller inget mentalitet och det finns ingen anledning att fortsätta försöka när metoden “ändå inte fungerade”.

Det kan också vara bra att dela med sig om sin resa med andra likasinnade både för att få stöd men också för att känna att någon håller en ansvarig om man inte når upp till de mål man satt. Detta kan vara en nära vän, kollega eller partner. Det finns också möjligheten att föra sin journal på en blogg eller forum och på det sättet få feedback från människor man inte känner sedan tidigare, detta kan för den som känner skuld eller skäms över dåliga vanor faktiskt nästan vara att föredra då man dels kan vara anonym och dessutom kan få feedback av människor som inte känner en och inte kommer att ha förutfattade meningar om din förmåga att ändra på dig.

Man bör se självförbättring som en resa och ett arbete och som sökandet efter något magiskt som över en natt ska göra en till en bättre och lyckligare människa. Med den rätta attityden kan man finna att själva arbetet faktiskt i sig blir lika viktigt för ens lycka som själva målet när man väl når fram till det.